En flaska vin per dag är en betydande mängd alkohol. Det ligger över de rekommenderade riktlinjerna för måttligt drickande, som i allmänhet föreslår högst två standarddrinkar per dag för män och en standarddrink per dag för kvinnor (eftersom deras kroppskemi och struktur är annorlunda). Du kanske inte visar symtom på alkoholism nu, men du kan snart göra det om du fortsätter med den nivån av intag.
Gör det mig till alkoholist?
Att dagligen dricka en flaska av något som orsakar elände för miljoner kommer aldrig att vara en bra idé, oavsett hur du försöker rättfärdiga det. Men gör det dig till alkoholist? Tja, det kanske inte gör det omedelbart, men chansen är stor att det så småningom gör det. Och det kommer definitivt att öka risken för att utveckla hälsoproblem. Utan att du märker det kan din psykiska hälsa redan vara ansträngd – störda sömnmönster eller känslor av ångest är typiska tidiga tecken.
Hur mycket alkohol innehåller en flaska vin?
En standardflaska vin innehåller vanligtvis cirka 5 serveringar eller glas (ungefär 750 milliliter). Den genomsnittliga alkoholhalten är 11 procent. Detta kanske inte verkar överdrivet för vissa människor. De kan verka kunna hantera denna nivå av alkoholintag utan negativa konsekvenser – faktorer som kroppsvikt, tolerans, allmän hälsa och andra individuella egenskaper kan påverka hur alkoholen påverkar varje person. Icke desto mindre är det fortfarande en orsak till oro, och det kan snart börja påverka det dagliga livet, relationer eller hälsan. Att regelbundet konsumera alkohol i sådana mängder kan så småningom leda till fysiskt beroende och andra negativa konsekvenser.
Hur kan jag veta om jag är alkoholist?
Att avgöra om du har en alkoholanvändningsstörning (den kliniska beskrivningen av en alkoholist) är en komplex process som kräver professionell bedömning. Här är dock några vanliga tecken och symtom som kan tyda på problem med alkohol:
Begär eller stark lust att dricka alkohol. Svårigheter att kontrollera eller begränsa alkoholkonsumtionen. Tillbringa en betydande mängd tid med att skaffa, använda eller återhämta sig från alkohol. Försumma eller minska deltagandet i viktiga aktiviteter eller hobbyer på grund av alkoholanvändning. Fortsätta dricka trots att man upplever negativa konsekvenser i personliga relationer, arbete eller hälsa. Utveckla en tolerans för alkohol som kräver ökade mängder för att uppnå önskad effekt. Uppleva abstinenssymtom vid försök att sluta eller minska alkoholintaget. Dricka i större mängder eller under en längre period än avsett. Ihållande önskan eller misslyckade försök att minska eller sluta dricka. Tillbringa mycket tid med att tänka på alkohol eller planera aktiviteter kring drickande. Om du känner igen flera av dessa tecken kan du utveckla alkoholproblem och det vore klokt att rådfråga sjukvårdspersonal, som en läkare eller beroendespecialist. De kan göra en omfattande bedömning och ställa en diagnos baserad på din specifika situation.
Kom ihåg att självdiagnos inte är definitiv och en professionell utvärdering krävs för en korrekt diagnos och lämpliga behandlingsrekommendationer. Att söka hjälp från sjukvårdspersonal eller stödgrupper kan ge värdefull vägledning och hjälp om du tror att du kan ha problem med alkohol. Mängden och frekvensen av alkoholkonsumtion enbart kanske inte räcker för att avgöra om någon är alkoholist. Alkoholism, eller alkoholbruksstörning, diagnostiseras vanligtvis baserat på ett mönster av beteenden, symtom och konsekvenser. Diagnostiska manualer som American Psychiatric Associations DSM 5 detaljerar välkända kriterier för diagnos.
Den självdestruktiva beroendeprocessen
Alkoholbruksstörning utvecklas ofta gradvis och kan påverkas av olika fysiska och psykologiska faktorer som interagerar – det kan ibland vara svårt att skilja mellan orsak och verkan. Här är några sätt på vilka alkoholberoende gradvis kan få grepp om en person:
Tolerans: Med regelbunden alkoholkonsumtion kan kroppen utveckla en tolerans, vilket innebär att den blir mindre reaktiv på alkoholens effekter. Ökad tolerans som leder till ökat intag, ökar den fysiska skada alkohol gör på levern, hjärnan, mjälten och andra organ samtidigt som det fördunklar en persons medvetenhet om vad som händer.
Abstinenssymtom: När en person som håller på att bli fysiskt beroende av alkohol abrupt slutar eller minskar sitt alkoholintag kan de uppleva abstinenssymtom. Dessa kan börja visa sig som ett behov av en annan drink på morgonen efter ett kraftigt drickande. Symtomen kan sedan öka i svårighetsgrad till att inkludera ångest, skakningar, svettningar, illamående, sömnlöshet och till och med kramper. Alla typer av abstinenssymtom är i grunden en form av begär som leder en person djupare in i beroendeprocessens självdestruktiva cykel.
Psykologiskt beroende: Vid sidan av fysiskt beroende spelar psykologiska faktorer en roll vid alkoholism. Att använda alkohol för att hantera stress, ångest eller andra negativa känslor kan bidra till utvecklingen av beroende. Om du får för vana att alltid ta en drink för att lätta på social ångest, till exempel, blir det snart ett psykologiskt behov.
Beteendemönster: Alkoholberoende involverar ofta ett mönster av problematiska beteenden. Dessa kan inkludera oförmåga att kontrollera drickandet, prioritera alkohol framför andra ansvar eller aktiviteter, fortsatt drickande trots negativa konsekvenser och misslyckade försök att sluta eller minska. Smärtan av att sluta och smärtan av att inte sluta blir fint balanserade och det krävs en riktig katastrof för att övertyga den som dricker om behovet av att sluta.
Kan ett regelbundet måttligt intag av alkohol vara fördelaktigt?
Effekten av regelbundet måttligt alkoholintag på hälsan är ett ämne för debatt bland experter. Medan vissa studier (som American College of Cardiology 2021) har föreslagit potentiella fördelar, särskilt kring hjärt- och kärlproblem, har detta utmanats av andra som antyder att upplevda fördelar faktiskt kan komma från andra livsstilsegenskaper hos de som undersökts. Vissa experter, som professor Sir Ian Gilmore, överläkare och mag-tarmsspecialist vid Royal Liverpool University Hospitals, föreslår till och med att allt alkoholintag alls kan vara problematiskt för vissa hälsoproblem, inklusive hjärtsjukdom och cancer.
Riktlinjer för säker alkoholkonsumtion
Riktlinjer publicerade 2021 av det brittiska hälsodepartementet rekommenderar ett maximalt säkert intag på 14 enheter per vecka. Kanske är det dags att se över dessa råd. I januari i år konstaterade Världshälsoorganisationen att ”det inte finns någon säker alkoholkonsumtion”, vilket fick Kanada att drastiskt nedgradera sina råd om säkra dricksnivåer till två drinkar i veckan eller mindre (tidigare hade de gett liknande råd som Storbritannien).
Är vissa drycker säkrare än andra?
Det finns ingen dryck, som rödvin eller öl, som kan bevisas vara ”bättre än andra” eller ”medicinska” enligt (Professor Sir Ian Gilmore). Vi verkar benägna att försöka, närhelst möjligt, rättfärdiga vår alkoholanvändning som rimlig eller medicinskt på något sätt. Kanske beror detta på att alkohol är det enda farliga ämnet där det ofta finns grupptryck på individer att delta, oavsett konsekvenserna. Brittisk kultur verkar ibland baseras på alkoholanvändning.
Är riktlinjerna för alkoholkonsumtion för höga?
Även om det brittiska hälsodepartementet fortsätter att tala om ”lågrisk-konsumtion” börjar andra länder ompröva sina råd om så kallat ”säkert drickande”. Irland, kanske efter Kanadas exempel att ”ingen mängd är säker”, har just antagit lagstiftning för att införa hälsovarningsetiketter på alla alkoholhaltiga drycker till 2026 – ett stort steg för ett land som en gång ansågs vara ett paradis för kraftigt drickande.
Vad ska jag göra om jag är orolig för mitt drickande?
Om du är orolig för att dricka en flaska vin om dagen kan skada dig är det förmodligen dags att ta proaktiva steg för att ta itu med problemet. Här är några förslag på vad du kan göra:
Inse att du har farhågor om ditt drickbeteende och förstå att brittisk kultur ofta inkluderar förnekande av allvaret i alkoholkonsumtion. Sätt ditt välbefinnande först.
Sök stöd från nära och kära: Kontakta betrodda vänner, familjemedlemmar eller en stödjande partner som kan ge förståelse, uppmuntran och hjälp på din resa mot hälsosammare vanor.
Rådfråga sjukvårdspersonal som en läkare eller rådgivare, som kan erbjuda vägledning och stöd. De kan bedöma din situation, ge råd och rekommendera lämpliga resurser eller behandlingsalternativ.
Överväg stödgrupper som Anonyma Alkoholister (AA) eller sök andra återhämtningsgemenskaper där du kan ansluta dig till personer som har upplevt liknande utmaningar. Att dela erfarenheter och lära av andra kan vara värdefullt.
Utbilda dig själv om alkoholens effekter på fysisk och psykisk hälsa. Att förstå riskerna förknippade med överdriven eller långvarig alkoholkonsumtion kan stärka din motivation att göra positiva förändringar.
Sätt uppnåeliga mål för dig själv, som att minska frekvensen eller mängden av alkoholkonsumtion. Gradvisa förändringar kan vara mer hållbara än att försöka göra plötsliga, drastiska modifieringar.
Hitta alternativa aktiviteter som inte involverar alkohol. Ägna dig åt hobbyer, träna regelbundet, gå med i klubbar eller grupper med delade intressen eller hitta nya sätt att koppla av och umgås som inte är beroende av alkohol.
Öva självvård: Bibehåll en balanserad kost, träna regelbundet, prioritera sömn och lär dig nya sätt att hantera stress, som mindfulness eller avslappningstekniker.
Håll dig ansvarig: För en journal för att spåra din alkoholkonsumtion och reflektera över dina framsteg. Överväg att dela dina mål med en betrodd vän eller familjemedlem som kan ge stöd och hjälpa dig att hålla dig ansvarig.
Kom ihåg att det tar tid och ansträngning att övervinna oro kring drickande. Det är viktigt att vara tålmodig med dig själv, fira små segrar och söka professionell hjälp vid behov.
Kom ihåg att allas resa är unik och att söka stöd är ett positivt steg mot en hälsosammare livsstil.
Var realistisk och tro inte på den allomfattande dryckeskulturen runt dig
Oavsett vad andra gör måste din hälsa och allmänna välbefinnande komma först. Fortsätt inte med självdestruktivt beteende bara för att andra gör det. Om du upptäcker att du försöker rättfärdiga ditt drickande – för dig själv eller för andra – är det förmodligen en varningssignal. Alkoholism är en stor dödare och den anländer ofta i smyg.
”Det finns en vanlig missuppfattning att alkohol, ’i måttliga mängder’, har bevisade hälsofördelar. Faktum är att de flesta av det totala antalet dödsfall och sjukdomar orsakade av alkohol drabbar människor i den stora majoriteten av befolkningen som är ’måttliga’ drickare, inte minoriteten som är storkonsumenter. Ingen bör rättfärdiga sin alkoholkonsumtion med tron att de gynnar sin hälsa.” (Drug Science, en oberoende, vetenskapligt ledd välgörenhetsorganisation för droger),
På Castle Craig är vi alltid redo att diskutera dina farhågor om att dricka alkohol och det är alltid bättre att ta itu med eventuella beroendefrågor tidigt snarare än att vänta tills negativa konsekvenser uppstår. Det finns ett helt utbud av möjliga alternativ från öppenvårdsrådgivning till bostadsrehabiliteringsprogram – behoven hos varje person är unika.
