Cannabis, eller marijuana, är en växtbaserad psykoaktiv drog som ofta röks. Effekterna inkluderar förändringar i uppfattning och humör, samt euforiska känslor och avslappning.
Men många användare får även negativa effekter som paranoia, oro, ökad aptit, sömnighet och försämrat korttidsminne.
Cannabis kan ibland fungera som en inkörsdrog, vilket innebär att användare börjar ta drogen innan de fortsätter med tyngre droger för att få ett starkare rus. Langare som säljer cannabis och tyngre droger brukar ofta fråga sina kunder om de även vill testa det andra sortimentet.
Cannabis negativa hälsoeffekter
Cannabis har ett rykte om att vara en ”snäll” drog, men den kan skada både den fysiska och psykiska hälsan på flera sätt.
Cannabis kan påverka användarens sömnmönster och förändra humöret, vilket i sin tur kan leda till depression. Allt fler bevis kopplar samman cannabis med uppkomsten av psykiska sjukdomar hos personer som är predisponerade för psykologiska sjukdomar. I extrema fall kan tung cannabisanvändning utlösa en psykotisk episod.
De psykologiska effekterna har framförallt kopplats till den potenta cannabisvarianten ”skunk” som har höga THC-nivåer. Det är numera den vanligaste typen av cannabis som går att köpa på gatan i Sverige.
Långvarigt cannabisbruk kan ha en skadlig effekt på minnet och koncentrationsförmågan.
Höga doser av cannabis kan orsaka psykos eller panik. Vissa upplever akuta psykotiska reaktioner (störda uppfattningar och tankar, paranoia) eller panikattacker medan de är påverkade av cannabis.
Det finns en stark koppling mellan cannabisanvändning innan 16 års ålder och schizofreni senare i livet. Cannabis kan även förvärra psykotiska symptom hos människor som redan har schizofreni.
Enligt olika studier och rapporter kan cannabisanvändning även orsaka:
- Akut minnesförlust
- Depression
- Försämrat immunsystem
- Allvarlig kräkningssjuka
- Paranoia
- Psykos
Cannabisabstinens: symtom, tidslinje och stöd
Även om abstinens av cannabis inte är lika farligt som abstinens av opiater och bensodiazepiner, kan användare ändå få obehagliga abstinenssymtom när de försöker sluta.
Många väljer att avgiftas hemma eftersom de tror att det inte behövs medicinsk avgiftning. Men trots den lindriga abstinensen finns det en risk att komplikationer uppstår.
Medan den stora delen av abstinensen är psykisk, rekommenderas det ändå att du går igenom din avgiftning med en registrerad behandlingsklinik.
Om du har utvecklat ett beroende av cannabis och vill få reda på mer om cannabisabstinens, avgiftning och behandling – kontakta vår inskrivningsavdelning idag.
Abstinenssymtom från cannabis
Som med de flesta beroendeframkallande substanser kan tungt marijuanarökande under en längre tid leda till abstinens när personen försöker sluta.
Abstinens påverkar alla olika, beroende på flera faktorer som hur länge cannabis används, kön, längd, vikt och allmänhälsa. Personer som har blivit lindrigt beroende av drogen kan sluta med den ganska snabbt. Men kroniska användare som har byggt upp en tolerans kan behöva mer hjälp för att komma över sitt beroende.
Symtomen på cannabisabstinens kan både vara fysiska och psykiska.
Fysiska abstinenssymtom från cannabis
De fysiska symtomen på cannabisabstinens är inte särskilt allvarliga och når i regel sin topp innan de psykiska symtomen. Hur ofta och hur mycket marijuana har använts innan man slutar påverkar hur allvarlig abstinensen är.
Några av de vanligaste fysiska symtomen inkluderar:
- Magsmärtor/buksmärtor
- Aptitförändringar eller viktökning/viktminskning
- Sömnproblem, mardrömmar
- Huvudvärk, kräkningar
- Rastlöshet och svettningar, frossa, skakningar och andra influensaliknande symtom
- Nikotinabstinens (om du röker cannabis med tobak)
Abstinens effekter varierar i svårighetsgrad och även om de inte är farliga kan vissa få obehaglig abstinens. I ovanliga fall kan marijuanaabstinens leda till komplikationer och särskilt om någon har slutat tvärt. Det är viktigt att komma ihåg att ju längre du använder marijuana, desto större risk är det att få abstinenssymtom.
Psykiska abstinenssymtom från cannabis
En studie från British Journal of Psychiatry konstaterar att det finns betydande bevis för att cannabis leder till akuta negativa psykiska effekter hos en hög andel av vanliga användare. Flera av effekterna är dosrelaterade, men skadliga symtom kan förvärras av situationsbetingade faktorer, som ålder, personliga egenskaper och en sårbarhet för psykiska sjukdomar.
Sug
Sug innebär att man har en ihållande önskan om att använda cannabis under en avhållsam period. Även om många cannabisanvändare inte tror att de är beroende, har användare som precis har slutat rapporterat att de upplevde ett intensivt sug efter marijuana när de inte tog det.
Lättretlighet
Lättretlighet, humörsvängningar och rastlöshet är vanliga abstinenssymtom. Det kan sträcka sig från lätt irritation till intensiv ilska. Det rekommenderas att du får hjälp av en terapeut eller rådgivare om du börjar visa aggression som håller i sig längre än en vecka, eftersom det kan indikera ett allvarligare problem som maskeras av substansanvändningen.
Ångest
Ångest är ett symtom som ofta kopplas sammans med cannabisruset, men det är dessutom ett distinkt tecken på abstinens. Ångest och paranoia blir ofta värre när du slutar ta cannabis, och därför rekommenderas rådgivning och terapi som en del av behandlingen. Det kan nämligen ha funnits ångestproblematik innan du började använda cannabis.
Depression
Trots att depression är ett välkänt psykologiskt abstinenssymtom, är det viktigt att komma ihåg att cannabisanvändning kan maskera andra psykiska problem som till exempel depression. Det är viktigt att de potentiella problemen tas itu med när avgiftningen är färdig, eftersom det kan hjälpa dig att hålla dig nykter.
En tidslinje för cannabisabstinens
Hur lång tid abstinensen pågår och hur intensiva dina symtom är beror på:
- Hur mycket cannabis du röker
- Hur ofta du röker cannabis
- Om du slutar tvärt istället för att skära ner
Men användare kan ofta förvänta sig:
- 1-3 dagar – Symtomen är lindriga men märkbara
- 4-7 dagar – Symtomen når sin topp
- 8-10 dagar – De flesta symtom har försvunnit
För kroniska användare kan symtomen fortsätta i upp till fyra veckor. Den aktiva ingrediensen i cannabis lagras nämligen i kroppens fettceller och det kan ta upp till en månad innan det frigörs.
HÄMTA BROSCHYREN
Tillfrisknandet är möjligt och vi finns här för att hjälpa dig att nå det. Nedan hittar du våra nedladdningsbara broschyrer där du får veta mer om våra olika behandlingsupplägg, får en överblick över våra faciliteter samt hur vi kan stötta dig på din resa i tillfrisknande
LADDA NER BROSCHYR
Behandla cannabisberoende på behandlingshem
I över 30 år har Castle Craig framgångsrikt behandlat patienter med drog- och alkoholberoenden. Som en av de ledande beroendeklinikerna i Storbritannien erbjuder vi vård av högsta kvalitet till våra patienter.
Vårt behandlingsprogram för cannabisberoenden är skräddarsytt för alla patienter utifrån deras historik med droganvändning och deras individuella mål med behandlingen. Vårt behandlingsprogram inkluderar gruppterapi och personlig terapi, tillsammans med familjeterapi om det är lämpligt.
Vi erbjuder även flera olika komplementära terapier och aktiviteter som låter oss läka känslomässigt och andligt. Det inkluderar trumterapi, hästterapi, konst, kreativt skrivande och mindfulness meditation.
Vi fortsätter att stötta patienter efter att de har gått på behandling hos oss, genom att erbjuda:
- En tvåårig plan för eftervård
- Gruppterapi varje vecka
- Teleterapi
- Hjälper dem att gå med i lokala Anonyma Narkomaner-grupper.
